Övningar

Den senaste tiden har min träning varit 100% freestyle. Träningen “blir av när den blir av”, vilket nu alltså inneburit betydligt färre pass i veckan än tidigare, och när jag väl är på gymmet är det dagsformen (och humöret) som avgör både vilka övningar och vilken intensitet det blir. En grej jag gör ofta när jag ska variera mina pass är att leka med siffror – ni kanske minns det här inlägget jag skrev om två varianter av markpass? Idag tänkte jag snacka lite om knäböj och hur jag “lekt med siffror” i upplägget även där.

Eftersom jag vet med mig att jag lätt, väldigt lätt, faller tillbaka till att köra 2-reppare på relativt tunga vikter i böjen, försöker jag hela tiden hitta på roliga (nåja) sätt att inkludera lite högreppare. Inte istället för tunga set, utan jag viger helt enkelt ett av veckans böjpass till att nöta på lättare vikter och fler reps. Två sätt jag gjort detta på:

3 set à 10 repetitioner. Jag började på ungefär 50% av mitt 1RM och la sedan på vikt för varje vecka. Hade jag inte orkat att göra alla 10 repetitioner i alla 3 set hade jag legat kvar på samma vikt nästkommande vecka. Detta “mini-upplägg” höll jag på med från 50kg till 55-60-65-70-75 och slutligen 80kg. Sedan tog jag lite paus från att nöta högreps för att hitta på en annan variant av upplägg, och har nu precis börjat med:

8×8 – vilket är precis vad det låter som; 8 set à 8 reps. Också här började jag på 50kg, och för varje vecka kommer jag lägga på lite mer vikt. I fredags körde jag andra passet och då var arbetsvikten 55kg. Än så länge kör jag utan bälte för att få lite “gratis” bålträning.

Mina uppvärmningsset + första arbetssetet summerades i den här videon som jag la upp på min instagram;

Ett inlägg delat av Fanny Roethlisberger (@roethlisbergerphoto) Jun 30, 2017 kl. 8:10 PDT

En övning jag verkligen gillar är hip thrusters. Både med och utan vikt, jag ser det nästan som två “olika” övningar. För mig, som konstant måste jobba och tänka på att aktivera gluteus i övningar som knäböj och marklyft, är hip thrusters utan vikt en fantastisk komplementsövning där jag får jobba på att “hitta kontakt”. Det är ju inte det roligaste jag kan tänka mig att göra i gymmet, det ska jag erkänna, så jag passar på att slänga in en cirkel av hip thrusters-varianter dagar jag kör så kallade “återhämtningspass”. Under sådana pass mjukar jag mest upp kroppen med roller, kör rörlighetsövningar och på sin höjd någon lättare övning som just den här.

Som sagt, jag kör oftast en cirkel av varianter. Här visar jag 4 stycken, som jag kör utan paus. Det en behöver är ett litet lätt gummiband, som träs runt knäna, och en bänk eller liknande. Hur en ligger på bänken är lite en smaksak; personligen gillar jag att bara ha översta delen av skuldran mot bänken, för att avlasta nacken och kunna gå ner så djupt som möjligt med resten av kroppen. Det som skiljer de olika varianterna åt är fotisättningen, och jag förklarar kort under varje bild.

Variant 1: höftbrett/axelbrett –Fötterna axelbrett, vikten på hälen. I slutposition är vinkeln i knäna 90 grader. I toppläget, håll någon sekund och känn hur det är rumpans “knip” som håller kroppen i den positionen. Sakta ner igen, vänd så långt ner du kommer (men sätt dig inte).

Variant 2: “höftabduktion” – Genom hela rörelsen hålls höften i toppläget, så aktiverad bål är viktigt för att hålla formen. I startposition hålls lår, knän och fötter ihop, sedan skjuts knäna ut åt sidan.

Variant 3: enbens – Sträck fram det ena benet och hitta en fotposition för det andra benet där du har stabilitet i kroppen. Fokusera på att hålla höften rak genom hela rörelsen, och se till att ha anspänning i bålen hela tiden.

Variant 4: sumo/”böjbredd” – Jag tänker att jag står lika brett som jag gör när jag knäböjer, eftersom det är i den positionen jag behöver bli bättre på att koppla in rumpan. I övrigt är utförandet precis som i variant 1.

Hur många ska en göra då? Tja, det brukar liksom visa sig, för en orkar inte så himla många. Senast jag körde gjorde jag 15 repetitioner av varianterna med båda fötterna i golvet, och 10 repetitioner av enbens-varianten. Alla direkt efter varandra utan paus, men med en kort vila mellan varven. 3 varv.

När jag i förra veckan nämnde att jag tränar efter ett upplägg för att försöka mig på att dra 150 kilo i marklyft inom en närliggande framtid, frågade Lisa om det var RSR jag körde igen – vilket är helt korrekt! För drygt 4 veckor sedan påbörjade jag alltså en ny runda av Russian Squat Routine, det “toppningsupplägg” på 6 veckor som tidigare tagit mig från ett mark-PB på 105 till 115kg, samt ett böj-PB från 95 till 100kg (här har jag skrivit mer om RSR och andra träningsupplägg). Efter senaste rundan, som var knäböjen i somras, har jag tränat rätt lugnt och försiktigt. Det sliter rejält på nervsystemet att nöta så intensivt som en gör i RSR, och efter maxningen där jag böjde mina efterlängtade 100 kilo tog det alltså över ett halvår innan jag kände mig någorlunda fräsch i kroppen igen.

Men nu är jag igång igen, och efter flera månaders “vad jag känner för-träning” ville jag återinföra in lite struktur i min träning. Självklart är RSR inte ett upplägg en kan ligga på runda efter runda under lång tid, men det var länge sedan jag körde efter det för just marklyft (det var hösten 2014 om jag inte minns fel) och det är bara 5 små kilo jag vill öka mitt PB med. Detta av den väldigt simpla (och precis lika väldigt fåfänga) anledningen att jag vill ha dragit 150 kilo, inte “bara” 145, som är mitt nuvarande PB.

I fredags körde jag sista passet vecka 4, ett pass som var tungt. Eftersom jag vet hur de sista veckorna på detta upplägg brukar kännas i kroppen, hur slitiga de brukar vara, och eftersom jag vet hur det straffar sig att “fuska” med extrapass under denna period, såg jag till att få en lugn helg utan tunga lyft. Igår söndag vilade jag helt och i lördags tog jag mig till gymmet bara för att mjuka upp kroppen med lite olika rörlighetsövningar och rullningar på foamroller och boll.

Den här illa övningen ni ser ovan är en av mina absoluta favoriter. Inte minst är den fin för stela bröstryggar, och jag tycker den är skön i precis hela kroppen. Framför allt får den mig att a-n-d-a-s vettigt. Det är rätt absurt hur dålig jag är på andningen, och jag märker hur det begränsar mig. Dels i träningssammanhang men minst lika mycket påverkar det min vardag i övrigt negativt. Så jag jobbar aktivt på detta.

En annan storfavorit som jag visat flera gånger tidigare är ju den här för fotryggen:

Idag ska det dock marklyftas igen! Ett lättare pass idag… och på onsdag väntar det tyngsta passet hittills. Hua.

Jag är förmodligen inte den enda som känner lite att rörlighetsträning är minst lika mycket träning av tålamod som av träning av rörlighet. Dock är det värt tiden, det tycker jag verkligen, för det finns inget som är så tråkigt (för att inte tala om frustrerande) som när det som begränsar ens utförande i olika styrkeövningar är just rörligheten. När styrkan finns där, men en liksom… inte “får till” skiten på grund av otillräcklig rörlighet. Så onödigt – och så fruktansvärt irriterande.

Just att det krävs tålamod och kontinuerligt nötande innan en känner och ser större skillnad och framsteg är väl också ett skäl att den där rörlighetsträningen tenderar att rinna ut i sanden. Ibland vill en helt enkelt se skillnad direkt. Så idag kommer ett sådant tips! Här kommer nämligen en övning där du efter mindre än två minuter faktiskt kan både se och känna skillnad!

Låt oss kalla övningen “fotrullaren” (den har säkert ett riktigt namn, som jag inte känner till)

Först kan du bara prova att stå rakt upp och ned, och sträcka ner händerna mot golvet (raka ben!) och se hur långt ner du kommer och/eller hur tidigt du känner hur det stramar i baksida lår. Gör sedan den här lilla övningen och testa sedan att sträcka dig ner igen – förmodligen känner du en stor skillnad direkt, det gör jag!

1. Placera en skivstång (eller boll. Eller pinne. Eller ja, ärligt talat funkar lite vad som helst, som rullar) på golvet framför dig.
2. Rulla med lätt tryck kring hålfoten, fram och tillbaka fram och tillbaka, i ungefär en halv minut eller så. Per fot, alltså.

Den här är så himla enkel att göra så jag gör den mer eller mindre varje gång jag har en skivstång i närheten. Men framför allt inför knäböj och marklyft, är det ju fint att få bort lite stelhet i baksida lår.

*och* – självklart menar jag inte att en övning likt den här kan eller ska ersätta annan typ av rörlighetsträning, dvs den där träliga som en måste underhålla och nöta en längre tid för att se effekten av.

Jag vet, för bara drygt en vecka sedan skrev jag om hur jag försöker hålla mig ifrån marklyft och istället fokusera på att “hitta tillbaka” till lite mer varierad ryggträning. MEN jag skrev ju faktiskt också att jag fortfarande kör något enstaka markpass då och då, när jag är riktigt sugen och känner mig tillräckligt fräsch i kroppen. Eller, så tar jag till “markpass-kortet” dagar då jag inte känner mig inspirerad eller värst pepp på någon annan träning. För förutom att marklyft är en fantastisk övning som utan problem kan utgöra ett helt pass, så tycker jag faktiskt alltid att det är roligt!

De senaste veckorna har jag kört två markpass, med rätt olika upplägg. Eftersom jag vill dra 150kg inom en någorlunda snar framtid försöker jag hålla mig ifrån riktigt tunga vikter, istället jobbar jag med “finlir” – smådetaljer som att jag testar att stå lite olika brett, jag vinklar fötterna någon centimeter mer inåt eller utåt, jag är extra noga med att nöta aktivering av rumpan eftersom jag vet att jag lätt “glömmer” det osvosv…  Det finns tusen sätt att lägga upp rena markpass, och jag gillar att hitta på nya varianter! Just nu blir de alltså väldigt spontana, markpassen, och jag går oftast till gymmet med en lös “grundidé” för att sedan låta passet utformas efter hur det känns. Såhär såg mina två senaste pass ut;

MARKPASS 1: pausmark

Det här passet bestod kort och gott av 10 set * 2 repetitioner pausmark. Jag kände mig stark men eftersom jag inte ville gå upp och nosa för nära maxvikter tog jag tillfälle i akt att göra en lätt vikt lite tyngre och jobba med tekniken. Pausmark är en perfekt mark-variation här! Jag tyckte det blev lagom att köra på 100kg, som är ca 70% av mitt max och en vikt jag utan problem klarar alla dagar i veckan. Upp från golvet, stopp någon sekund och sedan explosivt upp hela vägen till utlåsning. Supernyttigt för mig och precis vad jag behöver jobba lite extra på just nu; “hip drive” och att verkligen ha en aktiverad baksida + bra buktryck.

MARKPASS 2: sifferlek med kroppsvikten

Det här passet baserade jag på siffran som är min kroppsvikt, alltså 70kg, samt på siffran 100. På 100% av min kroppsvikt, gjorde jag 100 repetitioner. Jag hade ingen spikad plan på exakt hur jag skulle dela upp de hundra repetitionerna, men efter att ha gjort en 10a som kändes lätt valde jag att köra på 10*10 repetitioner för att nå 100.

Därefter vände jag på siffrorna lite, och la på vikt så jag nådde 70% av mitt max, som ju då blev 100kg. På den vikten gjorde jag sedan 3*3 repetitioner. Slutligen ökade jag vikten ytterligare, till 80% av mitt max, och gjorde 2*2 repetitioner på den vikten.

Har du något tips på hur en kan “bygga” ett markpass? Variationer av olika slag? Pyramider? Sifferlekar? Hit me! Alltid kul med nya idéer och utmaningar 🙂