Inför jul tipsade jag om några böcker att ge bort i julklapp (i det här inlägget) och det var verkligen genuina tips på böcker som jag givetvis rekommenderar årets alla dagar, inte bara att ge bort till jul. Jag kan nu också intyga att det är en väldigt uppskattad present att ta emot, då jag själv fick en av böckerna jag tipsade om i julklapp.

Ord inuti – 150 nya ord för känslor. En bok som du läser lite hur du vill – från pärm till pärm, eller så bara slår du upp en sida och lär dig något nytt. Kanske hittar du ett ord som beskriver det du känner – eller, om du har riktig tur, så får du kanske lite mer förståelse för någon annans känslor.

Jag har redan en hel drös nya favoritord, och tänkte därför att jag ska dela med mig av några utav dem här med jämna mellanrum. En bokstav i taget, lite här och där, utan specifik ordning. Idag visar jag er fyra nya favoritord som börjar på R.

Ord Inuti är ett viktigt bidrag till det svenska språket. För 150 nya ord för känslor är 150 nya ingångar till samtal, viktiga samtal. Ingen ska sakna någon att prata med, och ingen ska känna sig sviken av språket. Känna att orden inte räcker till, eller att ord inte finns. 

Idag tar 1500 människor i Sverige sitt liv varje år. Den siffran ska-bli-noll. Jag tycker att den här boken är ett fantastiskt exempel på hur vi kan arbeta mot en nollvision. För som jag sagt så många gånger förr är kunskap och förståelse a och o. Att utöka ordförrådet så att samtal om det som är svårt eller gör ont får möjlighet att överhuvudtaget äga rum, är inte bara bra utan rent utav nödvändigt. Tänker jag.

Boken Ord inuti ges ut av organisationen Mind. Mind driver stödverksamheter och verkar för psykisk hälsa. Varje sålt exemplar innebär ett bidrag till deras verksamhet. Du kan läsa mer om hur Mind arbetar och om boken HÄR på deras hemsida.

För några dagar sedan fick jag ett mail från Anna, som jag tänker att jag gör bäst i att helt enkelt kopiera & klistra in rakt av här nedan, för er att ta del av. Även om jag får många mail med förfrågningar likt denna (och de flesta absolut för en bra sak) kan jag ibland tycka att det är svårt att “få in dem” i mitt bloggflöde på ett sätt som känns naturligt. Men det här kände jag direkt att jag vill dela vidare med er, då jag fortfarande får många långa, fina mail från läsare/följare som berättar om sina trassliga livshistorier och frågar hur en ska göra för att må bättre. 

Läs all info om Robinstudien och hur en registrerar sig mm nedan, i det inklistrade mailet jag fått från Anna.

Robinstudien

Hej Fanny!
Jag har följt din blogg under flera år och har alltid tyckt du skriver ärligt och begripligt om psykisk ohälsa. Jag har därför valt att maila dig och be om hjälp. 

Vi är sex psykologstudenter vid Linköpings universitet som under vårterminen kommer att dra igång en behandlingsstudie av internetförmedlad KBT för personer som upplever nedstämdhet och depression. Just nu befinner vi oss i en rekryteringsfas, och söker personer som är över 18 år, har tillgång till internet, och kan tänka sig att delta aktivt i en internetförmedlad behandling över 10 veckor. Att delta är helt kostnadsfritt. Därför undrar vi helt enkelt om du skulle ha lust att på något sätt hjälpa oss att förmedla detta till dina följare. 

Man registrerar sig med hjälp av sin mailadress på hemsidan www.robinstudien.se

Sammanfattande budskap:

• Upplever man problem med nedstämdhet eller depression finns det nu möjlighet att delta i internetförmedlad psykoterapi.
• Behandlingen utgår från psykoterapiformen KBT.
• Behandlingen är kostnadsfri.
• För att delta måste man vara över 18 år.
• Man måste ha tillgång till internet.
• Man kan bo var man vill.
• Behandlingen pågår i 10 veckor, med start i mitten av februari 2017.

Vänligen,
Forskargruppen bakom Robinstudien

Okej, jag vet att det är mycket snack om Skam nu. Överallt. Om du är en av dem som ännu inte sett denna fantastiska norska serie så rekommenderar jag dig verkligen att börja kolla. Med en liten varning att det är svårt att sluta. Vilket kan ha förödande konsekvenser för din sömn, eftersom alla tre serier går att se online på svtplay. Det är nämligen väldigt lätt att råka sitta uppe tre nätter i rad för att se samtliga avsnitt… väldigt lätt.

Hur som helst. Det finns cirka tusen skäl till att jag, och så många med mig, älskar Skam. Ett utav dem är alla klokheter som sägs. Klokheter som på något vis blir så enkla, och känns så självklara, när det är Sana, Noora eller någon av de andra himla fina karaktärerna i serien som formulerar dem. Här är tre av mina favoriter!

“Du är stark och självständig när du kan ändra åsikt”

Sana alltså… en sådan där människa alla borde ha i sin närhet. 

“Hon är inte galen, hon är bipolär.”

…och tänka sig – en är inte hjärndöd för det heller!

“Om någon använder religion för att underbygga sitt hat ska du inte lyssna. Hat kommer inte från religion, utan från rädsla”

Sana, igen. Och, igen: jag vill ha en Sana i mitt liv.

Så, har du inte sett Skam än är det hög tid att göra det nu. Förslagsvis inte inom loppet av tre dygn dock, eftersom livet känns himla tomt när du sett klart alla avsnitt.

Vet ni vad jag tycker börjar bli tjatigt? Att år efter år höra och läsa redan “träningsfrälsta” människor sucka och håna människor som vid årsskiftet sätter mål inför det nya året. Så kallade nyårslöften, alltså. Nej, nyår är ingen “magisk gräns” då en förändring av något slag blir lättare. Ja, det stämmer att varje dag oavsett tidpunkt på året är en möjlig dag att “börja på nytt”. Vi vet det, allihopa. Det vet även de som väljer att göra någon typ av förändring vid just årsskiftet, hör och häpna!

Att se instagramflödet fyllas med hånfulla pikar i stil med “new year, new me – bullshit!” är så tröttsamt. Vad är det för märklig, och högst osympatisk, attityd egentligen? Varför skulle det vara legitimt att håna och få människor som nu bevisligen valt att låta årsskiftet bli startskottet för en positiv förändring, att må dåligt över sitt beslut? Känna sig dumma när de köper gymkort, eller kanske investerar i ett par bra löparskor?

Jag tror liksom inte att de behöver mer negativ press och attityd från omgivningen, från oss som redan är “frälsta”. För vi är ju redan där – vi behöver inte ett nytt år för att fatta beslut som innefattar träning. Men om nu årsskiftet är vad som får någon att påbörja den resa vi alla någon gång själva påbörjat – ska vi då inte uppmuntra den förändringen? Istället för att härja i sociala medier som om vi minsann har “it all figured out” och antyda att alla som avlagt nyårslöften är fåniga?

Jag bara undrar, alltså. För jag tycker det börjar bli rätt tjatigt.

Ett försök att sammanfatta året som gått – från arbetsrelaterade beslut, till personliga framsteg och insikter, till träningsutveckling och mål inför nästa år. 

ÅRSSAMMANFATTNING 2016

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Förmodligen ledsnare. Samtidigt som gladare. Högre toppar och djupare dalar, ni vet. Jag har väl framför allt varit tröttare. Det har varit väldigt mycket kämp det här året, dels med jobb men ännu mer på ett privat plan.

Vad är du mest stolt över? Att jag insett mitt värde och äntligen börjat vågat säga ifrån. Våga säga nej. Tack, men nej tack. 

Genomdrev du någon stor förändring? Ja, talar vi jobb så har jag under året avslutat flera samarbeten som tog mer än de gav. Beslut som visserligen inneburit en förlorad inkomst – men också att jag inte kastar bort tid och energi, och inte jobbar ihjäl mig utan att få någonting tillbaka.

Saknar du något under år 2016 som du vill ha år 2017? Lugn, och framför allt stabilitet. Lite kärlek vore nice.

Vad spenderade du mest pengar på? Dyraste inköpet var väl min bil som jag köpte i somras. Därefter Nala och allt som kommer med ett hundköp. Utöver sådana “engångs-utgifter” så är det förmodligen ätbara ting jag lagt mest pengar på i år. Som de flesta andra år alltså.

Vad önskar du att du gjort mer? Allt det där en aldrig kan få för mycket av, antar jag. En kan alltid skratta mer, kramas mer, våga mer, chansa mer, busa lite mer…

Vad önskar du att du gjort mindre? Lagt tid och energi på att försöka göra mig förstådd av människor som är helt ointresserade av att förstå någon annan överhuvudtaget.

Största misstaget? Att jag, som alla år innan detta, varit alldeles för godtrogen och naiv. Trott- och litat på ord, velat “visa vad jag går för” innan jag vetat att den andra parten varit lika genuin. Det här är nog mitt “årliga största misstag”. Varje jäkla år.

Vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2016? Någon månad in i 2016 skapade jag två Spotify-spellistor som jag under året fyllt på med låtar och idag fortfarande lyssnar på dagligen. De heter Smoothies och Favoriter just nu (fyndigt, jag vet) och alla låtar på dem lär alltid påminna mig om år 2016. Enligt Spotify är det här mina mest lyssnade låtar 2016.

Vad gjorde du på din födelsedag 2016? Jag körde till Trosa för ett dygn innehållandes träning på Skrotnissarna, en grillmiddag i härlig augusti-kvällssol, disneyfilm, glass och trevligt sällskap. [bloggade kort om min födelsedag i det här inlägget]

ÅRETS BÄSTA…

… TVserie? Jag upptäckte den visserligen först i december, och då tog det mig tre dagar (nåja, nätter) att ta mig igenom samtliga tre säsonger, men SKAM. Se den. Hypen är så jäkla motiverad, bästa jag sett i serieväg typ…någosin? Fantastisk!

… bästa podd? Alex och Sigge, Sinnessjukt, Styrkelabbet, Tyngre Radio, Tyngre Träningssnack, Tyngre Rubriker.

… bästa köp? Min lilla tiger Nala, såklart!

TRÄNINGSÅRET

Hur har träningen gått i år? Första 2/3 av året har nog varit min bästa träningsperiod någonsin, med fin utveckling både i styrka och teknik. Nu under hösten har det gått trögare, och jag har varit trött i både kropp och knopp. Men som helhet, får “träningsåret 2016” toppbetyg från min sida!

Har du lagt extra fokus på något? Jaa, jag har jobbat väldigt mycket på mina knäböj. Vilket framförallt har inneburit att bara göra, trots att jag många gånger velat skita i det helt. För knäböj har länge varit min “svaga punkt”, kanske allra mest mentalt. En rörelse som bara känts fel på alla sätt som går. Så jag har nött nött nött. Lyssnat på råd, tagit åt mig, börjat om. Herregud så många gånger jag börjat om. Testat mig fram med olika fotposition, stångplacering, greppbredd osvosvosv… Och rörlighet! Rörlighet har jag lagt extremt mycket tid och energi på under året. Vilket jag också tackat mig själv för cirka en miljard gånger under året som gått.

Har du slagit några personbästa i år? Ja-adå! Både 1RM (maxlyft) och reps-PB. De jag kommer på såhär på rak arm är att jag i början av augusti äntligen satte tresiffrigt i knäböj, då jag böjde 100kg (tror jag böjde på max 65kg eller så förra året). En månad senare, på dagen faktiskt, drog jag 145kg i marklyft (år 2015’s personbästa där var 125kg).

Har du provat något nytt? Nja, vettetusan alltså… eller, jag har ju försökt lära mig handstående. Med måttlig framgång.

Tankar om nästa års träning? Mer strongman/strongwoman! Hmm, det skrev jag inför förra årsskiftet också va…? Det blev dock tyvärr inte mer än tre pass under hela året (här bloggade jag om dagen med gänget i Märsta, och här om dagen på Sweden Barebell Club).

Extra läsvärda inlägg från året som gått

• Sjukshaming
• Det är att känna två saker samtidigt, trots att de är helt oförenliga med varandra
• Tillslut hade jag förlikat mig med att “Fanny finns inte längre”
• Jag äter inte choklad för att det är hälsosamt – jag äter det för att det är gott
• Varje dag är ett nytt 11/9 för människor som lider av psykisk ohälsa
• Tankar om energi
• Att älska någon som mår dåligt